Idag tyckte jag att det kändes som en bra idé* att låta lunchträningen bli en liten löpbandssession på en mil**. Det var rätt längesedan sist*** och jag tänkte att det kunde bli en bra avslutning på veckan**** samtidigt som jag fick testspringa i mina nya odämpade skor*****. Jag hade jättebra peppmusik****** i öronen och Top Model******* framför ögonen. Det gick lätt i 9 kilometer********, men den sista blev lite tung*********. Löste sig dock lätt med lite mer ösig peppmusik********** och jag var faktiskt inte ens särskilt slut *********** när jag var klar.
Jag verkar dock inte vara gjord för att springa så långa distanser. När jag kom tillbaka till jobbet kunde jag sitta ungefär en halvtimme innan jag blev skakig************, illamående************* och var tvungen att vila en stund**************. Men det är lugnt, nu mår jag bra igen***************. Och jag ska försöka komma ihåg att det kanske inte är helt optimalt för mig att springa så långt****************.
* Skulle visa sig vara helt fel
** "Liten" är ett något svävande begrepp i min värld
*** Ett halvår, minst
**** Som sagt, helt fel
***** Det ska vara svinbra om man är duktig på framfotalöpning, vilket jag inte är, men det gick okej ändå
****** Sabaton
******* Säsong 7 som jag såg för, uhm....tionde gången?
******** Faktiskt
********* Som sagt, ett något svävande begrepp
********** Sean Banan
*********** Faktiskt
************ Tänk Parkinsons
************* Det enda ätbara jag kunde tänka på utan att vilja hulka var "äpple"
************** Det vill säga lägga mig i en soffa på kontorets vilorum, somna och dregla för att sedan inte vara bättre när jag vaknade
*************** Förmodligen för att jag ätit som en häst för att ersätta allt jag förlorat
**************** Det kommer vara glömt i nästa vecka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar