torsdag, april 28, 2011

Snygg på gymmet

Bortsett från att jag går på gym för att bli stor, stark och vacker så har jag, som tidigare nämnts, ett visst intresse av att gå dit för att det är ett fantastiskt ställe för att studera människor och deras beteende. Det senaste jag noterat är att det är så många personer som anstränger sig för att se snygga ut på gymmet. Innan jag går in på vad jag menar kan jag för all del erkänna att det väl inte är så att jag tar på mig det mest urtvättade i garderoben innan jag går och tränar och ja, jag har långa fotbollsstrumpor för att slippa visa hela benen så nog har jag ett visst mått av fåfänga jag med. Men kläder, det kan jag liksom förstå att folk håller på och pillar med, där ser det mest ut som om folk vill ha något som är bekvämt att träna i. Det är okej. Det jag inte förstår är följande:
  • Smink
Det är inte direkt ovanligt att det står någon och sminkar sig i damernas omklädningsrum. Det är inte heller direkt ovanligt att det står någon och sminkar sig i damernas omklädningsrum INNAN de går ned till gymmet. Nu kanske man kan hävda att jag har dåligt smink, men när jag har tränat klart har ev. smink jag lagt på mig (på morgonen, inte innan träningen) lagt sig sisådär 5-10 cm söder om där det var när jag började. Jag vet liksom inte varför man skulle vilja ha mer av det. Och vad är poängen med att sminka sig innan träningen? På vilket sätt hjälper det dig? Annat än möjligen sätta igen samtliga porer och hålla inne svetten (kommer mer om varför detta är viktigt i en senare punkt). Fräscht. Okej, jag fattar att om man, som jag, går och tränar på lunchen så kanske man inte vill vara helt naturell på jobbet på förmiddagen. Men oftast vet man ju om att man ska träna så att man kan dra ned lite på spacklet. Inte lägga på så att killarna i Roomservice ringer och frågar om du vill ha extrajobb.

  • Parfym/Deodorant
Häromdagen stod jag och ytterligare en tjej och bytte om till träningskläder. Medan jag knöt på mig skorna tog hon fram en spraydeodorant och sprayade sig mycket metodiskt och noggrant över HELA kroppen. Ja, även fötterna. Och håret. Och (det här är vinnaren) i skrevet. Jag borde ha tagit tid, tror hon höll på i nästan en halv minut. Jag blev alldeles sträv i halsen.
För någon vecka senare travade jag på på ett löpband, såg på tv och var på det hela taget rätt nöjd med träningspasset, ända tills det kom en kille och ställde sig på löpbandet bredvid. Det var som att få en hård och mycket välparfymerad käftsmäll. Jag sprang i fem minuter till innan jag hade nått en sån grad av illamående att jag inte fixade det längre.
Alltså, gymmet är inte direkt något ställe där du behöver, eller ens ska, lukta rosor när du är klar. Du behöver inte göra det innan heller faktiskt.

  • Svettskräck
Många, kanske framför allt tjejer, verkar ha sjukt svårt för att svettas på gymmet. På något sätt är det dödsfarligt att svettas, för då är man inte snygg längre (och det är ju, som vi redan konstaterat, av någon anledning väldigt viktigt). Och så är det äckligt och luktar (och det är ju, som vi redan konstaterat, något man absolut bör undvika på gymmet). Och så kommer sminket rinna ned i linnet (och det är ju, som vi redan konstaterat, inte okej då man bör vara välsminkad under sitt träningspass). Varför går man ens dit om det enda man tänker göra är att söndagspromenera på löpband, veva omkring på lägsta motståndet på en crosstrainer, samt försiktigt studera vikterna innan man tveksamt väljer de lägsta för att inte överanstränga sig? Skärpning. Svettas loss eller välj en annan sport. Jag har hört att biljardspelare inte perspirerar så vansinnigt mycket.


"Vi kommer se lika fräscha ut efter passet. Luktar gott gör vi också"

tisdag, april 26, 2011

Några säkra vårtecken

Blommorna slår ut i rabatten...


...katterna solar på det varma köksgolvet...


...man tar en öl på en uteservering...


...grannen renoverar i trädgården.

tisdag, april 05, 2011

Alltså liksom så sjukt upptagen va

Jag är...tja, inte direkt sliten som jag tänkte skriva först, men kanske mera splittrad och något stressad. Det känns som om det händer tusen saker just nu och jag hinner inte med hälften så mycket som jag skulle vilja. Som tur är så är det i alla fall relativt lugnt på jobbet nu, annars skulle jag förmodligen vilja krypa in under skrivbordet (det är höj- och sänkbart, jag får plats) och gå i idé där tills efter sommaren och det har jag definitivt INTE tid med. Det är jobb, det är en massa träning och det är en hel hoper mer eller mindre hemliga småprojekt jag håller på med...bortsett då från det stora och inte särskilt hemliga bröllopsprojektet. Fast just det, eller egentligen inget av dem, känns särskilt betungande utan bara roliga, jag har bara inte tid så det räcker (såvida jag inte prioriterar bort delar av vissa andra projekt som t ex nattsömnen jag sysslar med någon gång per dygn, men det känns inte helt genomtänkt).

Ett helt fantastiskt lyxproblem alltså; jag har så mycket roliga saker att göra att jag inte hinner med allt. Kanske ska sluta klaga och bara vara glad över det jag hinner med? Äsch. Jag kan göra både och. "Det är synd att inte klaga, men man kan härda ut" (Tack för den, Ronny Eriksson).