På mitt jobb sitter jag i vad som närmast kan kallas för ett kontorslandskap (det vill säga ett stort rum med massor av folk vid varsitt skrivbord). Jag är sällan, för att inte säga aldrig, först på jobbet, några brukar alltid sitta där när jag kommer. När jag går in i rummet säger jag oftast någon av följande saker:
* "Gomorron"
* "Hejhej"
* "Morrn"
* "Hallå"
* "Mrr" (En förkortning av "Gomorron" om det är en något sämre dag redan så dags)
Här är en lista på svaren jag får:
(konstpaus)
Ja, det var väl allt. Vanligtvis (med ett undantag, men det är inte alltid den personen är på plats innan mig) så är det inte en käft som ger ett ljud ifrån sig. Ja, man kan sitta med lurar (men det gör de inte), ja, man kanske inte hör (men jag pratar högt), ja, man kan vara djupt koncentrerad (men allvarligt, de har precis kommit till jobbet och knappt ens öppnat mailboxen), men ändå. Ett "Hej" kanske kunde vara trevligt?
Jag kan även nöja mig med ett "Mrr" om det kniper.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja, det låter som bistra tider. Om du hade haft din gamla plats hade du fått höra "Kul att se dig!", "Du ser stark ut!" eller "Välkommen till fyrklövern!". Ett "Hej" annars är ju det minsta man kan begära.
Meh, har de inget hyfs?
Jonas: Sant. Jag kanske får börja prata högre. Och tydligare. Och säga det flera gånger :P
Fifi: Det är väl det, eller extremt dålig hörsel...eller extremt dåligt morgonhumör.
Nej nej, börja säga konstiga saker istället för att se om någon reagerar, slå ihop det t.ex.
"godmorgon, Ni ser starka ut, GRRRRR!!"
Skicka en kommentar