Hemma hos den galna kattdamen

Han såg ensam ut på hyllan i SF-bokhandeln. Och han ville faktiskt följa med mig hem. Han SA det!

These boots aren't made for walking

Men det gör inget. Jag ska ha dem ändå.

(Bilden kommer från Brandos)

Mera fredag

En vanlig fredag på jobbet. Några timmar senare.

Fredag!

En vanlig fredag på jobbet.

Finpromenad vid Gunnebo slott

Eftersom båda är mer eller mindre förkylda, samt eftersom vädret i lördags var hur fint som helst, bestämde jag och sambon att vi skulle hoppa över den vanliga motionsrundan i Skatås och åka ut till Gunnebo slott och fin-gå istället. Det var kallt, men väldigt trevligt. Vi promenerade en sväng och satte oss och fikade på deras ekologiska café. Jag hade dessutom helt missat att de hade djur där när jag var där senast, så jag blev glad över att få klappa på lite hästar. Det händer alldeles för sällan.

Ibland ordnar de turer med häst och vagn runt slottsområdet, men idag hade hästarna ledigt.

Daniel promenerar i slottsparken.

Runt caféet finns en jättefin slottsträdgård med bl a snittblommor och grönsaker.

Utöver vagnshästarna fanns en liten gård med bl a trötta ankor och inte fullt så trötta (men hungriga) kossor. Man fick klappa dem också.

Jag och en rätt grinig häst (som inte är grinig på mig, däremot på hästen som ville ta hans mat). De hör dock inte till slottet, utan till Gunnebo ryttarsällskap som låg alldeles i närheten.

Den obligatoriska feta stallkatten, som stolt kom och visade upp den lilla musen han fångat. Det blev en väldigt kort visning innan fångsten var uppäten.

Minst lika bra som The Big Lebowski

Lördagkvällen spenderades på Star bowling (efter att ha värmt upp med mat och god öl på 3 små rum) med några kompisar. Tycker det är kul att bowla, men brukar alltid ställa in mig på att komma sist så att tävlingsmänniskan i mig inte blir besviken. Oftast har jag faktiskt rätt också, men den här gången gick det riktigt bra. Tror det kan ha varit den schyssta 90tals-eurodiscon som spelades hela tiden som kan ha hjälpt upp både humöret och tekniken.

Banan är lång, det är viktigt att man koncentrerar sig.

Halo hann med en snabb pose innan det var hans tur.

Jag var rätt glad, trots att herrn bredvid vann över mig.

Men jag vann i alla fall en serie! Och kom trea totalt om jag minns rätt (av fem). Här har jag dessutom bevis på en strike, men jag slog faktiskt fler.

Lillie och Rasmus (som är våra världsbästa kattpassare när vi är bortresta) var också med och spelade.

Störst skor vann. Både bowlingen och tävlingen om störst skor.

Saturday night shoes

Ett par väl valda 36or. Räknar med att komma sist som vanligt.Det är okej.

Äntligen fredag!

Det är inte utan att man blir lite sugen på att göra såhär.

(Ibland gör jag det också, men då tittar folk precis lika konstigt på mig)

Nytt på fötterna

Fyndade två par skor (egentligen fem par, men sambon fick tre par och jag fick två) på Sneaky Steves utförsäljning förra helgen. 200kr styck, då kunde jag inte hålla tassarna borta från ett par guldfärgade Coq Sportifs. Sedan insåg jag att jag, trots att jag älskar dem, behövde byta ut mina gråvita Pumasneakers. De har använts väldigt flitigt under ungefär 1½ år, är inte så mycket gråvita som gråbruna längre och har knappt någon sula kvar på vissa ställen. Så när försäljaren plockade fram ett par Sneaky Steves och sa att "de ser ut som de du har. Fast rena" var det faktiskt inte så mycket att snacka om längre...

Vinnarveckan

Tänkte att jag skulle förtydliga mitt "Det går bra nu"-inlägg. Jag lyckades nämligen klämma in tre bra saker på en knapp vecka.

Först var det Yasuragivistelsen och förlovningen på söndagen. Den har jag ju redan berättat om i inlägget nedan, så den känner ni redan till.

Sedan hade vi lyckats, efter ungefär 5 veckor och en hel del trasslande, fått till ett möte på onsdagen angående DJE. Ingen av oss var särskilt peppad innan och vi hade gjort upp planer om vad som skulle sägas och hur vi skulle göra om/när herr examinator tjurade till igen. Vi var i princip övertygade om att det skulle bli ett jobbigt möte och att vi skulle få se oss om efter en ny examinator.
Så blev det något helt annat. Det var inte så mycket snack alls. Han sa att rapporten var mycket bättre nu än den var förra gången, att det visserligen fanns några småsaker man kunde rätta till, men att han var nöjd nu (faktum är att han lät som att den inte bara var acceptabel, utan till och med riktigt bra) och att vi var klara. Så skrev han på våra papper och bjöd på fika. Vi bestämde oss tyst för att inte ta upp något av det vi tänkt prata om. Ville ju inte att han skulle ångra sig igen.
Nu kan man väl i och för sig diskutera hur rapporten kunnat bli så mycket bättre. I princip var det enda som gjorts en omstrukturering och egentligen inte så mycket omskrivande av text. Han hade alltså läst samma sak, men i en lite annan ordning. Så stor skillnad borde det inte ha gjort. Men vi gissar att studentombudsmannen som vi pratade med veckan innan kanske varit på honom...

På torsdagen var jag på en jobbintervju på ett jobb som verkade passa mig ganska bra, lite data/IT-anknytning, men inget programmeringstrasslande. Dokumentation, utbildningar, supportande och lite annat. Kände mig som vanligt som en maskin som spottade ur mig klichéer på löpande band när jag pratade, men det gick tydligen ganska bra ändå och de verkade gilla mig, trots att de pratat med Mecel som inte direkt hade gett några lysande referenser (vilket jag givetvis förstått att de inte skulle göra, vi gillade ju inte direkt varandra. Så jag hade inte heller lämnat dem som referens, de sökte upp dem ändå. Gjorde mig ganska irriterad, vilket jag förhoppningsvis lyckades dölja). På fredagen fick jag ett jobberbjudande som jag efter en liten löneförhandling tackade ja till. Och så skulle jag börja på måndagen.

Så det blev ganska mycket på en gång. Tyckte nästan det gick lite för fort och stressade självklart upp mig massor under helgen innan jag skulle börja jobba. Har varit där i två veckor nu och är fortfarande nervös när jag går dit, kommer förmodligen hålla i sig nästa vecka också, för i fredags slutade hon som var min företrädare (och därmed den enklaste/bästa att fråga om saker). Men vi får se. Det kanske kan gå det också. Jag ska göra vad jag kan i alla fall.

Definitivt firarläge. Fick äntligen anledning att dricka bubblet jag fick i 30-årspresent. Hurra!