torsdag, september 10, 2009

Men vi kan väl vara vänner?

Eftersom jag senaste tiden har skickat iväg ett antal jobbansökningar har jag nu börjat få ett antal svar. En del har inte bestämt sig, en del ska återkomma, men de flesta tackar tyvärr nej med anledningen att de inte rekryterar just nu. Genomgående är dock att så gott som alla ger mer eller mindre översvallande beröm över hur bra jag skriver och hur imponerande både mitt CV och min ansökan är.

Jag vet inte om jag kan säga att jag tycker det är kul att höra. "Vi tycker du är jättebra, det bästa vi sett, men nej tack". Det känns lite som om man gått på en bra date och sen får höra "Nä, du vet, jag tycker ju om dig och så, men...vi kan väl vara vänner?". Jag vill inte ha vänner, jag vill ha ett jobb!

Skämt åsido så är det trevligt att det faktiskt är så pass många som faktiskt svarat, även om de sagt nej (jag är mer van vid att man inte får något svar alls om man inte är intressant). Dessutom är det trevligt med lite positiv feedback. Och jag säger ju att jag kan skriva. Det är bara DJE som inte lyckas fatta det.

(DJE kallade för övrigt inte till något möte den här veckan heller, så nu har han fått ett väldigt bestämt (och välskrivet, naturligtvis) mail om att han ska se till att skärpa till sig. Det är minsann inte bara han som ska kunna ställa krav här.)

Inga kommentarer: