måndag, januari 11, 2016

Har kanske kommit in i andra andningen nu

På nyårsafton sprang jag för första gången en mil utomhus (har sprungit en mil tidigare, men bara på löpband och där är det 1) enklare och 2) väldigt ont om backar), i sällskap, utan musik i öronen och pratade till och med litegrann samtidigt. Häromveckan sprang jag intervaller i ryss-kyla (okej, det var -11, men i alla fall). Häromdagen gjorde jag samma sak i något varmare väder, men i ankeldjup snö och tillhörande snöfall. Idag sprang jag ett distanspass i snömodd som gjorde mig dyngsur om fötterna efter två steg.

Min första tanke: "Herregud, vem har jag blivit?!"

Min andra tanke: "Jag måste verkligen skaffa nya löparskor"

Väntar med spänning på den dagen då jag erkänner att jag tycker att det är roligt att springa (just nu tycker jag mest att det är en väldigt praktisk träningsform).

torsdag, januari 07, 2016

En sådan där årskrönika som alla gör

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Säkert, men inga direkt stora saker som jag kan komma att tänka på. Jo förresten, jag fick 30 dagar med en mental coach i födelsedagspresent så det gjorde jag i somras. Det var jättebra. Är tyvärr inte lika på topp nu som direkt efter att coachningen var över, men skulle säkert kunna bli igen om jag la ned lika mycket tid på det.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade inga nyårslöften förra året. Vet faktiskt inte när jag hade det sist, några år har jag försökt komma undan genom att kalla dem mål.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, inte vad jag vet.

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, inte i år heller. Hurra!

5. Vilka länder besökte du?
Danmark (Köpenhamn) och USA (San Francisco och Las Vegas). Eventuellt kan man få räkna Tyskland och England också eftersom vi mellanlandade i Frankfurt och London.

6. Är det något du saknat 2015 som du vill ha år 2016?
Ett jobb. Okej, det här kommer förmodligen inte som en chock för de som känner mig, men jag har alltså inte jobbat på ganska länge nu. För att göra en lång historia kort så gick företaget där jag jobbat i drygt 5 år efter mycket strulande fram och tillbaka i konkurs, startades upp på nytt och nästan alla återanställdes, dock inte jag. Fest. Jag pratade lite om det med några i början, men tröttnade ganska snabbt på alla huvuden på sned och "menåååååhgumman". Jag tänkte att jag skulle berätta om det vid något tillfälle, men jag vill ha ett nytt jobb innan jag gör det. Det var en ganska trasslig och faktiskt inte särskilt snygg historia. Jag kan svara på några vanliga frågor i alla fall:

  • Ja, jag söker jobb. Jag letar jobb varje dag och söker så många jag kan.
  • Nej, jag söker inte vilka jobb som helst. Jag söker sådana som passar min profil och det jag kan. Vilket också rekommenderas av t. ex. Arbetsförmedlingen.
  • Ja, jag har varit på flera intervjuer och fått bra kritik, men uppenbarligen inte nått ända fram än.
  • Nej, jag har ingen lust att omskola mig vid 36 års ålder. 
  • Ja, det var jätteskönt att vara ledig i början. Nu är det dock ganska kasst för man tröttnar rätt snabbt att få nej (eller inget svar alls, vilket är vanligare, t. o. m. i vissa fall där man hade en pågående konversation) och man känner sig ofta helt värdelös och som om man inte tillför någonting till något. Det där med ett vettigt jobb är ganska viktigt.
  • Ja, du får hemskt gärna tipsa mig om jobb du tror kan passa, absolut, men bli inte sur och grinig om jag säger att det kanske inte är något för mig. Jag förstår att ni menar väl, men det är liksom ingen idé för mig att söka något som jag inte passar för eller som jag inte kan.
  • Ja, jag har jobbat med support, men det innebär inte att jag vare sig vill eller kan sitta med en lur i örat. Det var inte sånt jag gjorde. 

(Ja, jag vet att det låter ganska deppigt och bittert från och till. Det är för att man blir sådan till slut, av väntan och folk som "bara vill hjälpa till", men blir sura om man inte gör som de säger)

7. Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?
Inga, tror jag. Jag minns oftast inte datum sådär om det inte är jättestora grejor som händer då som mitt eget bröllop eller så (vilket för övrigt var den fjärde juni 2011). Jag kommer vanligtvis bara ihåg datum som ligger i framtiden, om det händer något då, och sedan glömmer jag dem (men inte händelsen i sig, givetvis).

8. Vad var din största framgång 2015?
Att jag började springa igen. Eller springa och springa, jag joggar i ett ganska bekvämt tempo. Springer i och för sig intervaller ibland och då går det lite fortare. Men bara det att jag gjort/gör det ganska regelbundet är nästan värt en applåd tycker jag.

9. Största misstaget?
Jag har inte gjort några enormt stora misstag så vitt jag vet, men det finns en eller ett par personer som jag önskar att jag lagt mindre energi på lite tidigare istället för att ägna alldeles för mycket tid på/åt dem.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag var kalasförkyld och febrig i tre veckor i början på 2015. Det var fruktansvärt långtråkigt och dötrist och tråkigt och alldeles...ja, alldeles värdelöst faktiskt. Sen var det jättejobbigt att komma tillbaka till träningen igen efteråt efter tre veckors uppehåll (minus en träning efter en knapp vecka för att jag absolut ville köra Open 15.4, vilket var både svinjobbigt och korkat), jag ville ramla ihop och dö.
Och sen har jag ju såklart det eviga problemet med högersidan som är öm och sned och irriterad, men jag fortsätter att leta vidare efter någon som kan få ordning på den och inte bara fixa den temporärt.

11. Bästa köpet?
Vegas-resan. Allt med Vegas-resan, såväl som den faktiska resan som allt jag köpte där. Ja, jag inkluderar ALLT; prylar, kläder, skor, mat, godis och romdrinkar.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Eh...Vegas-resan.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, återigen alla små oväntade saker folk har gjort, främst på crossfiten (som en parentes och för att inte låta alltför sektig måste jag påpeka att jag även har upptäckt en del fula sidor med crossfiten i år, men mer om det en annan gång). Och Daniel såklart. Han gör mig allt som oftast riktigt glad.

14. Vilka sånger/band kommer alltid att påminna dig om 2015?
*kollar igenom årets Spotify-lista* Jag har nog lyssnat mest på Sia-Chandelier, men om någon frågar mig om några år vilket år det var jag lyssnade som mest på den så tror jag inte jag kommer att komma ihåg det. Så ingen då, egentligen.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare. Definitivt ledsnare. Det måste bli bättre under 2016.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Eh, jobbat, faktiskt. Och alla såna där småsaker som man glömmer bort att göra när man sitter och reloadar Facebook eller 9gag istället. Livet, liksom.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Ältat en massa skit till ingen nytta. Tänkt att jag är värdelös när jag inte jobbar. Ångestat över bristen på jobb.

18. Hur tillbringade du julen 2015?
För första gången (bortsett från ett år när jag var kanske...10?) firade vi inte hemhemma, utan hemma hos min syster, hennes sambo och min systerdotter tillsammans med våra och hans föräldrar, samt ett av hans syskon med man och barn. Körde knytis på julmaten, lite mer ostrukturerad julklappsutdelning än vanligt (men med tomte!) och lite omkastning i agendan, men annars var faktiskt det mesta som vanligt. Det var en väldigt, väldigt bra jul faktiskt.

19. Blev du kär i år?
Nej, det kan man väl inte säga.

20. Favoritprogram på TV?
Jag ser som vanligt så himla mycket på tv, men Doctor Who, The Fall (mest andra säsongen), Broadchurch, Bron, Elementary, Scream, Agent Carter och Firefly har väl varit de bästa som jag kan komma på nu. Eventuellt började jag faktiskt inte se Firefly förrän 2016, men jag minns inte säkert så jag räknar den till 2015.

21. Bästa boken du läst i år?
Kan folk på riktigt välja ut en bok som de tyckte var bäst av allt de läst? Jag har ingen aning, har läst jättemånga bra böcker. Men jag minns att jag tyckte väldigt bra om Rainbow Rowell - Fangirl så vi kan väl säga den.

22. Största musikaliska upptäckten?
Jag har nog inte upptäckt något nytt, men jag blev sjukt glad över att Ashbury Heights äntligen släppte en ny skiva.

23. Något du önskade dig och fick?
Jag fick bara saker jag hade önskat mig tror jag. Bara bra saker. Och ett halsband som jag inte hade önskat mig, men som jag väldigt gärna ville ha ändå.

24. Något du önskade dig men inte fick?
Ja, det skulle väl vara den där hästen i år igen då.

25. Hur skulle du beskriva din stil 2015?
Fantastisk! Nä, men hoodie, tights och sneakers alt. träningskläder är väl det jag växlar mellan.

26. Vad gjorde du på din födelsedag 2015?
Morgontränade och lyckades fixa till ett PB i strikt press samt göra 53 burpees på 3 minuter. Åt medhavda cupcakes och hittade ballonger och fina presenter i min skolåda. Hade en rätt lugn dag i övrigt och på kvällen fick jag tidigare nämnda mentala coaching-månad plus en svart mjukiskatt och ett presentkort på böcker. Sedan gick vi och såg Jurassic World på bio och åt hemmagjord sushi. Mycket fin dag.

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ja, det kan man väl säga, men nu orkar jag banne mig inte älta det här med jobb mer.

28. Vad fick dig att må bra?
Jag upprepar vad jag sa förra året. Familjerna. Katterna. Musik. Dans. Crossfit. Böcker. Mat. Lägger även till ett par saker som: Film. Tv. Skriva. Och har förmodligen inte fått med allt ändå.

29. Vilken kändis var du mest sugen på?
Alltså, det här med sugen...det är väl inte riktigt den nivån om man säger så, trots att jag brukar hävda att jag är 14 år på insidan. Men för att vara lite nördig och lagom diskret kan vi väl säga att jag gillar 10, 11.

30. De bästa nya människorna du träffade?
Har nog faktiskt inte träffat så väldigt många nya människor i år. Har väl lärt känna lite fler på crossfiten såklart, det är väl där jag träffar nytt folk alls faktiskt.

31. Vem saknade du?
Ibland känner jag att jag saknar mina kompisar från förr, alltså från Chalmerstiden. Vi är så spridda nu och jag har tappat kontakten med så många. Är alldeles för dålig på att få tummen ur och ta upp den igen för jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Samtidigt vet jag också att det inte kommer bli som innan om jag träffar dem igen, så i några fall drar jag på det av den anledningen. Vill liksom inte märka att vi kanske inte är kompisar längre. Håller mig i någon form av dumt limbo.

32. Vad har du för nyårslöften inför 2016?
Hör och häpna, inga löften i år heller. Varför ändra på ett vinnande koncept?

söndag, december 13, 2015

Vet ni hur långt det är...

...från crossfitboxen och hem igen med bil?
Svar: Det är ungefär* fyra stycken spelningar av "Ice Ice Baby".

* Jag säger ungefär eftersom jag startar om den så snart rappen är slut och det inte finns något att sjunga med till längre så jag vet inte hur mycket det skulle bli om man faktiskt spelade hela låten.

torsdag, december 10, 2015

När det fastnar och när det flyter

Jag har svårt att prata med folk. Stryk det förresten, jag har ibland bara inget intresse av att prata med folk. Jag tycker att det är ganska jobbigt att småprata bara för pratandets skull när man inte har något särskilt att säga, enbart för att det inte ska bli tyst. Jag KAN däremot småprata, absolut, men när jag gör det med någon jag inte känner känns det oftast kantigt och svårt och skavigt (OBS, det behöver givetvis inte vara så att jag har något emot personen i fråga, oftast är det absolut inte så), ingenting flyter och det känns som om varje ny mening måste pressas fram.

Därför är det så himla skönt de gånger när man börjar prata med någon och så...lossnar allt bara. Det går lätt. Meningarna följer på varandra och när man har pratat klart så vet man liksom att det är klart, inget harklande och hummande och funderande på om man ska försöka klämma fram några ord till. Det kanske inte kommer att vara så jämt, det kanske beror på vad man pratar om, men ändå. Att det alls händer är trevligt nog.

Sedan kan man (jag) väl kanske försöka hålla sig på en rimlig nivå av upprymdhet över det här ibland och inte gå fullständigt bananas när det klickar till på det sättet, men ibland är det ju så svårt att låta bli när någon förståååår en. Tur att en del personer är härdade och inte skräms bort så lätt (jag till höger i blått alltså, om någon var osäker).




tisdag, november 17, 2015

Keep calm and call the Doctor

För lite drygt 20 år sedan upptäckte jag serien X-files. Jag ÄLSKADE den, kanske inte från första stund, men väl från avsnitt tre. Såg alla avsnitt om och om igen, köpte alla faktaböcker jag kunde komma över, läste episodguider, letade ljudklipp, bilder och filmer på internet (och tänk då på att det här till en början var i internets barndom, med långsam modemuppkoppling) och kunde i princip hela serien utantill. En period brukade en kompis SMS:a ett citat från serien till mig och jag svarade nästan omedelbart med karaktär, avsnitt och sammanhang. Det var jätteroligt att vara så himla intresserad av någonting.

Men efter nio års komplett nördande tog serien slut (på ett helt okej sätt ändå) och även om jag fortsatte att se om avsnitten så dog liksom aktiviteten ut. Jag har sett massor av bra tv-serier sedan dess, men ingen som nått upp till samma nivå. Ingen som fått mig att vilja snöa in så totalt igen.

Förrän nu.

Förrän jag upptäckte Doctor Who.

(Okej, här hade jag verkligen velat att ledmotivet skulle ha börjat spelas automatiskt på ett mycket dramatiskt sätt, men eftersom det inte går får ni trycka på play på Youtube-klippet nedan och ignorera eventuell reklam innan. Ni får föreställa er dramatiken jag tänkt mig så ses vi om sisådär 45 sekunder.)



Så. Välkomna tillbaka.

Jag började titta på Doctor Who mest på försök, för att se vad det var för serie. Och jag ÄLSKADE den, kanske inte från första stund, men väl från avsnitt tre. Okej, jag ser bara de nya säsongerna och får därmed kanske inte kalla mig hardcore-fan, men jag gör det i alla fall. Jag har sett alla befintliga avsnitt på kortare tid än jag egentligen törs erkänna, läser bakgrundsinfo och episodguider, letar efter kul merch på internet och kan om än inte hela serien utantill så i alla fall rätt många viktiga citat. Jag har skrattat sönder mig fler gånger än en och lipar så snoret bubblar vid varje regenerering. Jag har snöat in igen och jag älskar det. Äntligen!

Och som en bonus kommer ju X-files att börja igen i januari. Det kommer att bli fantastiskt.

lördag, oktober 31, 2015

Dance your heart out

I onsdags ordnade crossfitboxen där jag tränar en dansklass med Hanna von Spreti (fd Lindblad, från Flashdance bl. a.). Jag älskar att dansa så jag var där, det kändes jättebra och det var grymt roligt. Men sedan la vår headcoach upp en film från kvällen och sådant tycker jag alltid är lite jobbigt, för det ser liksom aldrig riktigt likadant ut när jag ser det utifrån som det ser ut och känns i mitt huvud. Under lite våndande och svettningar (ja, på riktigt, så jobbigt tycker jag att det är) tittade jag ändå på filmen, konstaterade att nä, det såg inte ut som det kändes den här gången heller, men det var väl helt okej och jag kanske kan göra det bättre/snyggare nästa gång.

Men när man sedan får såna här spontanta kommentarer på vad man gjort...då känns det himla himla bra faktiskt.






söndag, oktober 25, 2015

Ännu en trave böcker

Jag har haft rätt mycket lästid under sommaren om man säger så, så den senaste bokhyllan gick ovanligt fort att ta sig igenom. Då har jag ändå både lånat och fyllt på med nytt under tiden, men tja, det har faktiskt varit ovanligt bra böcker också. En liten stackare gav jag upp på vägen, men den var faktiskt inte särskilt bra. Sen har jag i och för sig plöjt mig igenom några som var ungefär lika dåliga, men lättare att skumma. Hur som helst, här är listorna:

Läst:

  • Välkommen till den här världen - Amanda Svensson
  • En fransk curry - Richard C Morais
  • The Siege - Kathryn Lasky
  • Eric - Terry Pratchett
  • Dust - Hugh Howey
  • Plan B - Jonathan Tropper
  • Tio lektioner i matlagning - Lotta Lundgren
  • When the emperor was divine - Julie Otsuka
  • The night eternal - Guillermo del Toro & Chuck Hogan
  • His dark materials - Philip Pullman
  • The deed of Paksenarrion - Elizabeth Moon
  • Burn - Julianna Baggott
  • The Truth - Terry Pratchett
  • The Shattering - Kathryn Lasky
  • Thief of time - Terry Pratchett
  • The Night circus - Erin Morgenstern
  • Prodigy - Marie Lu
  • Champion - Marie Lu
  • Thirteen reasons why - Jay Asher
  • Udda verklighet - Nene Ormes
  • The piper's son - Melina Marchetta
  • Fangirl - Rainbow Rowell
  • House of Secrets - Ned Vizzini & Chris Columbus
  • Feed - Mira Grant
  • The Magicians - Lev Grossman
  • Deadline - Mira Grant
  • Panic - Lauren Oliver
  • Blackout - Mira Grant
  • The city & the city - China Mieville
  • The Magician King - Lev Grossman
  • House of secrets: Battle of the beasts - Ned Vizzini & Chris Columbus
Nya/lånade:

  • Den gränslöse - Jussi Adler-Olsen
  • Egenmäktigt förfarande - Lena Andersson
  • Utan personligt ansvar - Lena Andersson
  • The graveyard book - Neil Gaiman
  • Sand - Hugh Howey
  • The Martian - Andy Weir
  • Djupa Ro - Lisa Bjärbo
  • Skitmat - Jacob Gudiol
Inte läst:

  • Quiet - Susan Cain (Jag var verkligen jättepeppad över ytterligare en bok om introverta, men den var helt otroligt seg och tråkig. Läs Introvert - den tysta revolutionen av Linus Jonkman istället)

Nu blir det nog en liten paus ett tag. Jag har börjat ställa upp en ny hylla, men dels har jag några böcker på väg som gör att det inte känns helt rätt att börja plocka böcker där än, dels behöver vi skaffa nya faktiska hyllor och ordna om lite och jag vill ha det fixat först. Sen så.

lördag, oktober 24, 2015

Världens bästa Vegas

Ja, och sen åkte vi ju såklart tillbaka till Las Vegas. Det finns så otroligt mycket fina och knasiga saker man skulle kunna visa upp därifrån så det är helt omöjligt att få med alla (vissa gör sig liksom inte på kort heller), men jag har i alla fall valt ut några stycken här. Och precis som innan har jag varit helt värdelös på att fota mat, jag bara äter den, men vi åt t. ex. en helt fantastisk avsmakningsmeny på Sage, åkte downtown för att äta frukost på ett sjukt mysigt ställe som heter Eat och så blev det en hel massa burgare, främst på Gordon Ramsays BurGR och vårt bästa hotell Mirages BLT (som för övrigt har världens bästa milkshakes också). Ja, och så har det såklart ätit frukostbufféer. Med och utan champagne. Jag älskar frukostbufféer. Men i alla fall, lite saker som hände i Vegas (och bit ihop, det här kommer bli långt):

Vi började med att gå och...äta. På ett ganska flådigt steakhouse som heter SW och ligger i ett ganska flådigt hotell som heter Wynn. Där hade de också en karusell gjord av blommor, ni vet sådär som de flesta hotell har. Eller inte. Men den var fin!


Sedan gick vi till mitt favorit-drinkställe, Rhumbar på Mirage. De har ett hål i väggen bredvid den faktiska baren där man kan köpa frozen-drinkar i glas av varierande storlek (från normalstort som det jag har i handen och uppåt). Jag gick dit varenda dag. Innan vi åkte drömde jag om Rhumbar så många gånger att det nästan är lite pinsamt. Sedan spelade vi på slotmaskinerna också såklart. Vi vann ingenting, trots att vi hade världens mest genomtänkta strategi för hur vi skulle satsa. Skrutt.



 De första två nätterna bodde vi faktiskt inte på vårt standardhotell Mirage, utan på ett rätt nybyggt hotell som heter Linq. Det var fint och fräscht och sådär, men kanske inte så himla roligt. Inte så Vegas, kan man säga. Mest missnöjda var vi med poolområdet som mest var som en bunker byggt runt en pytteliten pool, där de dessutom spelade så tokhög musik att man knappt orkade tänka (och nej, det är inte för att jag är så gammal som det kändes högt, det VAR bisarrt högt. Jag lovar.).


Eftersom vi åkte downtown för att äta frukost första dagen (det fanns nämligen ingen frukostbuffé på vårt nybyggda hotell, skandal!) så passade vi på att hänga lite på den före detta paradgatan Fremont Street också. Binions är tydligen det äldsta casinot i stan, och Golden Nugget känner jag igen från alla pokerprogram som Daniel har tittat på. Alltså kunde jag varenda gång vi passerade det hotellet stanna upp och skrika "GOLDEN NUGGET" med svenskt uttal. Kul första gången, eventuellt inte lika poppis andra, tredje och fjärde.


Eftersom man, oavsett om man tar sig an en buffé eller inte, äter enorma mängder mat till frukost när man är i Vegas blir det sällan av att man äter lunch. Man äter frukost, solar-badar-slackar-shoppar, och sen äter man middag. I undantagsfall tar man däremot en "liquid lunch" som den här på Margaritaville. Det är en Margarita flight med fyra mindre provsmakningar på olika margaritas. Jag vill minnas att jag rangordnade dem i ordningen rosa, gul (eller grön, det är i alla fall en klassisk margarita), blå och röd. 


Vi brukar alltid försöka se minst en show när vi är i Vegas och den här gången blev det Rock of Ages. Jag hade faktiskt inte så himla höga förväntningar på den, hade sett filmen och tyckt att den var väl okej, jag gillade musiken så den kunde väl vara värd att se på riktigt. Den var GRYM! Till och med Daniel gillade den jättemycket och han kan annars ha lite svårt för när människor spontant brister ut i sång. På scen alltså. Eventuellt i vanliga fall också, när jag tänker efter.



Vissa säger att Vegas gör sig bäst på natten. Så är det väl, till en viss grad, men det är faktiskt väldigt fräsigt på dagen också. Men i alla fall, ljusen och livet på The Strip (eller strippen, som vi mer erfarna Vegas-besökare säger) är ju ganska oslagbara. Stillbilder gör det faktiskt inte alls rättvisa, men jag låter lite sånt vara med ändå.



Daniels och mitt fokus är lite olika under de här resorna. Han spelar poker. Jag fokuserar på mat. Eller som i det här fallet, tittar på mat, här på Jean Philippe Patisserie. De gör helt otroliga saker, och säljer också givetvis, men jag nöjde mig med att titta. Kan liksom inte med att köpa en tårta på en person. Men jag kan hänga där nästan hur länge som helst.



Ja, och så spelade vi lite till. Vår ofelbara strategi slog fel igen, såklart. Vi vann möjligen 5 dollar eller så en gång, men totalt sett gick vi back. Skamligt, förra resan vann vi 200 dollar så vi var ju något peppade inför den här gången, men vi valde väl fel maskiner eller nåt.


En vanlig dag ser ut ungefär så här: Jag vaknar tidigt och går en sväng till gymmet eftersom frukostbuffén inte öppnat än. Tränar, går upp och duschar, knallar ned med Daniel och äter frukost tills man känner sig som en välpumpad basketboll. Går till poolen, läser, solar och badar tills det blir så varmt att man inte står ut längre. Då går Daniel och sätter sig i ett svalt pokerrum och jag tar en sval drink (lämpligen från Rhumbar) och går en sväng längs strippen och tittar på galenskaper. Jag menar, ett piratskepp (två faktiskt) utanför ett hotell? Varför inte. En kopia av Venedig vid ett annat? Självklart.




Och det är inte bara utanför det ser ut som Venedig, nej nej. Grand Canal Shoppes har just en Grand Canal inomhus. Komplett med gondoler och operasjungande gondoljärer. Annars är mitt favoritköpcenter The Forum Shops i Ceasar's Palace. Ja, det ser ut som ett romerskt palats. Ja, det är fullt av statyer (vissa rör sig och pratar vid bestämda klockslag) och fontäner. Ja, hela innertaket är målat som en himmel för att man ska tro att man är utomhus.
Sedan hängde jag faktiskt en del på Sprinkles Cupcakes också. De hade en cupcake-automat. EN CUPCAKE-AUTOMAT! Som en uttagsautomat fast med cupcakes. Guld.





Det här är alltså världens/Vegas bästa hotell, Mirage. Nästan alla hotell har någon form av tema och det här är inget undantag, men det är inte fullt så knasigt som många andra. De kör på någon form av Hawaii-stil med mycket växter och palmer, ett zoo samt ett gigantiskt akvarium bakom reception. Och okej, de har en vulkan utanför som får utbrott ett par gånger varje kväll. Det kanske är lite knasigt.



 Mirage har också ett riktigt bra poolområde. Visst, man ligger nästan på varandra, så tätt står solsängarna, men det verkar ändå vara mer regel än undantag i den här stan. Utöver det är det jättebra. De har dessutom en avskild lyxpool där man kan få hänga om man betalar en ganska smutsig summa pengar (okej, inte så farligt, men de vet att ta betalt, det gör de), så det gjorde vi en dag. Då får man mer svängrum, mjukare solsäng, parasoll och folk som går runt och bjussar på frukt, sorbet och lemonad hela dagen. Inte dåligt alls. Inne på poolområdet (både det vanliga och lyxpoolen) säljer de även världens bästa drink, en Miami Vice. Det är hälften Strawberry Daquiri och hälften Piña Colada. Jag kallar den "En riktigt bra idé".




 Vi tog oss faktiskt till Fremont Street en kväll också, eftersom det skulle vara något alldeles extra. Det var det väl på ett sätt, det var himla fräsigt med alla gamla ljusskyltar och att de har ljusshower i taket de byggt upp över gatan, men i övrigt var jag väl kanske inte sådär jätteimponerad. Inte ens fast Elvis uppträdde på en scen mitt på gatan. Då var jag faktiskt mer förtjust, om än skräckblandat, över Heart Attack Grill som alltså väger in sina besökare när man kommer dit och om man väger över 350 lbs (vilket är knappt 160 kg) så får man äta gratis. De serverar dessutom en Octuple bypass-hamburgare på 8000 kalorier och tydligen får man smisk om man inte äter upp vad man beställt. Vi gick inte in.





Väl tillbaka på strippen tittade vi på fontänshowen utanför Bellagio. Den varierar lite i kvalitet beroende på vilken musik de spelar till, men vi lyckades fånga en riktigt bra show. Plus då att vi var väldigt tidiga så vi kunde stå längst fram och slapp boxas med alla andra som ville se. De må köra shower varje kvart på kvällarna, men det är många människor på strippen...


Jag KAN inte prata om Vegas utan att ta upp den här bilden eftersom jag tycker att den är så sjukt rolig. Jag brukar beskriva den som min favorit inom fashion faux pas: att komma ihåg manteln, men glömma att ta på sig byxorna.


Sista kvällen gick vi tillbaka till SW steakhouse eftersom det hade varit så bra första gången (på riktigt, de är helt magiska när det kommer till kött). Åt återigen den minsta biten de hade på 8 ounces, alltså ca 225 g. De flesta ligger på runt 400 g. Det är jättemycket kött. Jättejättemycket. Hur som helst, vi satt inne i restaurangen och tittade på det fina färgsatta vattenfallet vid uteserveringen. Och sen dök det upp en groda. Som rörde på sig. Och sjöng "What a wonderful world". Mycket surrealistisk upplevelse, men givetvis högst rimlig med Vegas-mått mätt.


Det fick bli liquid dessert på Margaritaville. Det Daniel håller i handen är en vanlig (läs: gigantisk) ren tequilashot. Jag höll mig till vanliga Margaritas och något senare ännu en av BLT's bästa milkshake (med Kahlua och Oreo's). Ja, och sen var vi tvungna att åka hem. Det var så sorgligt att jag inte tog några bilder på det. 


Jag kan bara avsluta med att säga att jag är inte klar med den här stan än. Jag måste tillbaka. Snart.