lördag, april 30, 2016

Den allra sista hyllan

Ja. Jag tror att jag ska lägga ned det här med att ställa upp utläsningshyllor nu, det känns inte som om det behövs längre. Jag har inga gamla böcker att läsa ut, bara sådana som jag skaffar nya och dem läser jag ju eftersom de är just det; nya och olästa. Jag har ställt upp en sista omgång nu, men efter den får det nog blir lite mindre organiserat än så. Och så har jag insett att vi kanske behöver ytterligare en bokhylla (en hel möbel alltså, inte bara ett hyllplan som utläsningshyllan) för trots att vi skaffade en för inte alltför längesedan börjar det bli ganska fullt. Men nog om den kommande hyllan och lite mer om den nyligen tömda. Det här var vad som stod i den.

Nya:
  • Min gåva till dig - Niklas Natt och Dag
  • Hawkeye (4 seriealbum)
  • Blod på snö - Jo Nesbø
  • It's not me, it's you - Mhairi McFarlane
  • Leviathan wakes - James S. A. Corey
  • Caliban's war - James S. A. Corey
  • 100 mil - Jojo Moyes
Inte läst:
Läste ut alla böcker den här gången. Några mindre bra, men ingen som var så dålig att jag inte kände att den inte kunde få vara värd tiden.

Läst: 
  • Julmysteriet - Jostein Gaarder
  • Mitt liv med Bob - James Bowen
  • Jul med Bob - James Bowen
  • My true love gave to me - Novellsamling med bl a David Levithan, Laini Taylor, Rainbow Rowell
  • Some kind of fairy tale - Joyce Graham
  • Dagboksanteckningar från ett källarhål - David Wiberg
  • När hundarna kommer - Jessica Schiefauer
  • The Burning - Kathryn Lasky
  • Before I die - Jenny Downham
  • Speak - Laurie Halsie Anderson
  • We are all completely beside ourselves - Karen Joy Fowler
  • Alice in Wonderland/Through the looking glass - Lewis Carroll
  • After Alice - Gregory Maguire
  • Särskild - Nene Ormes
  • The Catcher in the Rye - J D Salinger
  • The Hatchling - Kathryn Lasky
  • One Day - David Nicholls
  • M is for Magic - Neil Gaiman
  • The Kill Order - James Dashner
  • Dreams of Gods & Monsters - Laini Taylor
  • The Handmaid's Tale - Margaret Atwood
  • To kill a mockingbird - Harper Lee
  • Me being me is exactly as insane as you being you - Todd Hasak-Lowy
  • Another day - David Levithan
  • City of Fallen Angels - Cassandra Clare
  • Blackout - Connie Willis
  • Carry on - Rainbow Rowell
  • Library of souls - Ransom Riggs
  • The girl with all the gifts - M. R. Carey
  • The last Ever After - Soman Chainani
  • The Magician's Land - Lev Grossman
Och nu går jag vidare till den allra sista hyllan, som för övrigt är så fullbelagd att jag har fått stapla böckerna på varandra och då väntar jag ändå på två beställda böcker som inte kommit än. Det känns fint.


onsdag, april 13, 2016

Historien om när jag slutade jobba

Jag har dragit ganska länge på att berätta om hur det gick till när jag fick sluta jobba. Inte för att jag haft något som hindrat mig från att lägga ut det egentligen, men jag gjorde en grej för mig själv om att inte skriva något om det förrän jag fått ett nytt. Ville liksom inte jinxa det. Men nu har jag ju ett nytt jobb, allt är påskrivet och klart, så nu kände jag att det var dags. Det var, enligt mig, lite speciellt. Och inte så snyggt.

Mycket kort bakgrundshistoria, företaget gick dåligt och befann sig i rekonstruktion ganska länge, för att till slut gå i konkurs. Två av de gamla ägarna, varav den ena min chef, lyckades till slut köpa konkursboet för att driva det vidare. Samtliga anställda innan konkursen, inklusive jag, var med på att det givetvis inte skulle bli riktigt likadant som förut och sådär, men det allmänna snacket var att det ändå skulle kunna gå rätt hyfsat. På slutet var vi ändå bara 8 personer kvar, och vi skulle byta kontorslokal till en betydligt mindre och billigare.

Så chefen (som jag egentligen aldrig tyckt har varit så väldigt bra som just chef) tog ett enskilt snack med var och en och pratade framtid. Jag jobbade en del hemma eftersom man fick det under den här lite röriga perioden, jag tyckte det var lugnare och lättare, så jag fick mitt snack sist. Jag fick ett meddelande på Skype med en fråga om jag skulle/kunde komma in en viss dag och tid, vilket jag såklart kunde. Men eftersom jag var just sist, och dessutom nyfiken, frågade jag tre av de andra som redan haft sina möten vad som gällde. De hade samtliga fått ett par alternativ, att behålla sin lön och bara jobba 80%, eller gå ned lite i lön och jobba 100%. Jag funderade lite på det och tyckte att det ändå kändes rätt schysst med tanke på läget. Det här gällde alltså tre av de fyra utvecklarna. Utöver dem var vi vid det här tillfället de två ägarna (varav den ena chefen då, jag gissar att de inte hade den här typen av samtal med varandra), en tjej som skulle försvinna ändå p.g.a. mammaledighet och så jag.

När jag kom in till mitt samtal var chefen inte där, han dök upp efter kanske 10 minuter. Då sa han inget och jag tänkte att han kan väl få ställa upp sina grejor och så innan vi sätter igång, jag behöver inte hugga direkt. Efter kanske 10 minuter till sa han "jaha, ska vi ha vårt samtal då?" Jag sa att jag tyckte det verkade lämpligt och var lite sugen på att säga att jag trodde att vi faktiskt bokat en tid, men lät bli. Orkade inte riktigt med att ha ett dåligt utgångsläge i en redan lite trist situation.

Han inledde med att fråga "Hur vill du göra?". Jag frågade hur han menade och sa att det är klart att jag helst skulle vilja jobba kvar exakt som nu. Då började han gå in på att det här var en nystart, att vi befann oss i ett svårt ekonomiskt läge, att vi måste fokusera på att underhålla nuvarande kunder och så vidare. Saker samtliga på företaget hört mycket av den senaste tiden och som jag givetvis kände till. Det fanns liksom inget att svara på så jag sa bara okej för att markera att jag uppfattat det.
Då frågade han samma sak igen, hur mycket skulle jag vilja jobba? Jag sa att jag kanske inte förstått frågan, jag ville ju alltså fortfarande jobba så mycket jag kan? Han sa att njaa, det kunde ju bli svårt med en fulltid. Jag sa okej (blev väl inte direkt överraskad med tanke på alternativen de jag pratat med hade fått) och frågade vad som var aktuellt? Jag fick inget svar, utan istället motfrågan "Ja, hur mycket tror du att du skulle behöva jobba för att liksom bara underhålla? Bara supportandet?". Sa att det visste jag inte sådär på rak arm även om jag säkert skulle kunna räkna ut det, men att jag skulle behöva jobba i alla fall 80% för att gå runt personligen.
"Okej...men om jag säger att vi kan erbjuda 20%, vad tror du om det?"

Här ville jag kasta något hårt och tungt, men försökte hålla mig rätt lugn och sa att det går faktiskt inte. Jag frågade varför jag inte fått samma erbjudande som de andra. Han sa att de andra hade inte fått något erbjudande, det här var ju en diskussion för att komma fram till något som båda var nöjda med.
Jag sa att jag pratat med nästan alla, att samtliga sagt samma sak och att det kändes orimligt att de skulle ha ljugit för mig. Han ville inte kännas vid något sånt, sa bara att näää, de hade bara diskuterat. Jag upprepade i alla fall att det inte fungerade att jobba 20%, men han sa att det kanske var bättre än inget alls (vilket jag försökt förklara redan tidigare att det inte var då det kan strula till det lite om jag skulle behöva A-kassa i framtiden). Sedan sa han att de hade planer på att försöka hyra ut de andra som konsulter och sa att det skulle nog bli svårt att göra det med mig med tanke på att jag inte är utvecklare, men ville jag att han skulle kolla? Och jag sa att ja, självklart vill jag det, som sagt, jag vill jobba så mycket jag kan. Så han sa att han skulle göra det, och sen sa han att "du kan ju fundera lite på det i alla fall". Sen blev det just inte mer samtalat. Eller ja, jag sa att det funkar inte om det inte blir mer än 20% och sen fick jag aldrig höra något mer av honom.
När jag hade fått min sista riktiga lön och han inte svarat på några mail på ett tag så skickade jag ett mail till samtliga och sa att jag började avveckla mina grejor och skulle jobba max en vecka till. Och när jag bestämde mig för att jag var klar skickade jag ett mail och tackade folk för de här åren och sa hejdå. De tre utvecklarna som jag pratat mest med hörde av sig på Skype och sa hejdå och lycka till. Chefen sa ingenting.

Jag upplevde att det hela var så himla, himla konstigt. Jag vet att de hade ont om pengar. Jag förstår det. Men det kunde ha skötts tusen gånger snyggare, särskilt som jag var den enda av oss som på riktigt fick gå.
Jag jobbade kvar lite längre än jag egentligen behövde. Det var onödigt, inser jag så här i efterhand, men jag gillade ändå det jag gjorde vid det tillfället och hoppades väl på att det skulle ge mig något. Jag tror kanske  att han/de på något skruvat sätt att han tyckte att han gjorde mig en tjänst genom att erbjuda i alla fall lite jobb. Jag tyckte det kändes ganska förnedrande, särskilt som jag förklarat flera gånger vad jag skulle behöva och varför en så liten tjänst inte fungerade. Och varför ljuga om vad de andra fått höra? Vi var som sagt inte så många, det måste ha varit uppenbart att vi skulle prata med varandra.

Men nu är jag därifrån på riktigt. I maj börjar jag på mitt nya jobb. Jag är till lika delar hoppfull och nervös, samt utrustad med en klädsam dos prestationsångest. Det kommer nog att bli fint.

lördag, mars 26, 2016

Att inte behöva leta jobb längre

Jag har fått ett jobb. Jag har äntligen, äntligen fått ett jobb. Okej, har inte skrivit på något än, men har svårt att se hur något skulle kunna skita sig i det här läget så jag tar glatt ut segern i förskott. Det. Känns. Så. Himla. Skönt.

Och nu har jag en hoper inlägg på lut om hur det var att sluta på mitt gamla jobb och hur det är att söka jobb och hur folk behandlar en när man är arbetslös som jag har gått och filat på i huvudet jättelänge och som nu äntligen kan få komma ut. Men inte just idag, för just idag ska jag fira påsk genom att åka in till stan och kolla på thaiboxning. Hurra!

tisdag, mars 22, 2016

Vad jag gör när jag inte ser på TV

Imorse vann jag utmärkelsen "Dagens charmtroll" då jag i flåset efter dagens pass lyckades andas in så hårt att jag satte en snorkråka i halsen med den direkta följden att jag harklade mig ljudligt och i ett ögonblick av bristande tankeverksamhet spottade ut den (och lite annat) i handen, samtidigt som en person tydligen försökte prata med mig. 

Jag är så himla gullig.

måndag, februari 29, 2016

Jag borde skriva, men jag har minst tre säsonger kvar

Nu är det sådär igen, att jag har så otroligt mycket jag skulle vilja skriva om att det slår över och så skriver jag inget alls istället. Jättedåligt. Och tråkigt. Och onödigt. Jag har massor att säga om mat, Melodifestivalen (jag vägrar att kalla det "Mello", vägrar), mitt gamla jobb, träning, TV-serier, min kommande Londonresa, jobbsökande och en hel hoper andra saker. Börjar skissa på inlägg i huvudet och så blir det inget mer.

Vad jag gör istället (när jag inte söker jobb, fyfanfyfanfyfan vilket arbete det är i sig. OBS, inte så att jag inte vill ha ett jobb, men sökandeprocessen är en galen historia)? Binge-tittar på Supernatural. Sjukt bra serie. Ska förmodligen skriva in TV-seriekunskap som en framträdande egenskap i mitt CV. Borde kunna hävda att det främjar såväl språk som kreativitet.

måndag, januari 11, 2016

Har kanske kommit in i andra andningen nu

På nyårsafton sprang jag för första gången en mil utomhus (har sprungit en mil tidigare, men bara på löpband och där är det 1) enklare och 2) väldigt ont om backar), i sällskap, utan musik i öronen och pratade till och med litegrann samtidigt. Häromveckan sprang jag intervaller i ryss-kyla (okej, det var -11, men i alla fall). Häromdagen gjorde jag samma sak i något varmare väder, men i ankeldjup snö och tillhörande snöfall. Idag sprang jag ett distanspass i snömodd som gjorde mig dyngsur om fötterna efter två steg.

Min första tanke: "Herregud, vem har jag blivit?!"

Min andra tanke: "Jag måste verkligen skaffa nya löparskor"

Väntar med spänning på den dagen då jag erkänner att jag tycker att det är roligt att springa (just nu tycker jag mest att det är en väldigt praktisk träningsform).

torsdag, januari 07, 2016

En sådan där årskrönika som alla gör

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Säkert, men inga direkt stora saker som jag kan komma att tänka på. Jo förresten, jag fick 30 dagar med en mental coach i födelsedagspresent så det gjorde jag i somras. Det var jättebra. Är tyvärr inte lika på topp nu som direkt efter att coachningen var över, men skulle säkert kunna bli igen om jag la ned lika mycket tid på det.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Jag hade inga nyårslöften förra året. Vet faktiskt inte när jag hade det sist, några år har jag försökt komma undan genom att kalla dem mål.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej, inte vad jag vet.

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, inte i år heller. Hurra!

5. Vilka länder besökte du?
Danmark (Köpenhamn) och USA (San Francisco och Las Vegas). Eventuellt kan man få räkna Tyskland och England också eftersom vi mellanlandade i Frankfurt och London.

6. Är det något du saknat 2015 som du vill ha år 2016?
Ett jobb. Okej, det här kommer förmodligen inte som en chock för de som känner mig, men jag har alltså inte jobbat på ganska länge nu. För att göra en lång historia kort så gick företaget där jag jobbat i drygt 5 år efter mycket strulande fram och tillbaka i konkurs, startades upp på nytt och nästan alla återanställdes, dock inte jag. Fest. Jag pratade lite om det med några i början, men tröttnade ganska snabbt på alla huvuden på sned och "menåååååhgumman". Jag tänkte att jag skulle berätta om det vid något tillfälle, men jag vill ha ett nytt jobb innan jag gör det. Det var en ganska trasslig och faktiskt inte särskilt snygg historia. Jag kan svara på några vanliga frågor i alla fall:

  • Ja, jag söker jobb. Jag letar jobb varje dag och söker så många jag kan.
  • Nej, jag söker inte vilka jobb som helst. Jag söker sådana som passar min profil och det jag kan. Vilket också rekommenderas av t. ex. Arbetsförmedlingen.
  • Ja, jag har varit på flera intervjuer och fått bra kritik, men uppenbarligen inte nått ända fram än.
  • Nej, jag har ingen lust att omskola mig vid 36 års ålder. 
  • Ja, det var jätteskönt att vara ledig i början. Nu är det dock ganska kasst för man tröttnar rätt snabbt att få nej (eller inget svar alls, vilket är vanligare, t. o. m. i vissa fall där man hade en pågående konversation) och man känner sig ofta helt värdelös och som om man inte tillför någonting till något. Det där med ett vettigt jobb är ganska viktigt.
  • Ja, du får hemskt gärna tipsa mig om jobb du tror kan passa, absolut, men bli inte sur och grinig om jag säger att det kanske inte är något för mig. Jag förstår att ni menar väl, men det är liksom ingen idé för mig att söka något som jag inte passar för eller som jag inte kan.
  • Ja, jag har jobbat med support, men det innebär inte att jag vare sig vill eller kan sitta med en lur i örat. Det var inte sånt jag gjorde. 

(Ja, jag vet att det låter ganska deppigt och bittert från och till. Det är för att man blir sådan till slut, av väntan och folk som "bara vill hjälpa till", men blir sura om man inte gör som de säger)

7. Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?
Inga, tror jag. Jag minns oftast inte datum sådär om det inte är jättestora grejor som händer då som mitt eget bröllop eller så (vilket för övrigt var den fjärde juni 2011). Jag kommer vanligtvis bara ihåg datum som ligger i framtiden, om det händer något då, och sedan glömmer jag dem (men inte händelsen i sig, givetvis).

8. Vad var din största framgång 2015?
Att jag började springa igen. Eller springa och springa, jag joggar i ett ganska bekvämt tempo. Springer i och för sig intervaller ibland och då går det lite fortare. Men bara det att jag gjort/gör det ganska regelbundet är nästan värt en applåd tycker jag.

9. Största misstaget?
Jag har inte gjort några enormt stora misstag så vitt jag vet, men det finns en eller ett par personer som jag önskar att jag lagt mindre energi på lite tidigare istället för att ägna alldeles för mycket tid på/åt dem.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag var kalasförkyld och febrig i tre veckor i början på 2015. Det var fruktansvärt långtråkigt och dötrist och tråkigt och alldeles...ja, alldeles värdelöst faktiskt. Sen var det jättejobbigt att komma tillbaka till träningen igen efteråt efter tre veckors uppehåll (minus en träning efter en knapp vecka för att jag absolut ville köra Open 15.4, vilket var både svinjobbigt och korkat), jag ville ramla ihop och dö.
Och sen har jag ju såklart det eviga problemet med högersidan som är öm och sned och irriterad, men jag fortsätter att leta vidare efter någon som kan få ordning på den och inte bara fixa den temporärt.

11. Bästa köpet?
Vegas-resan. Allt med Vegas-resan, såväl som den faktiska resan som allt jag köpte där. Ja, jag inkluderar ALLT; prylar, kläder, skor, mat, godis och romdrinkar.

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Eh...Vegas-resan.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Ja, återigen alla små oväntade saker folk har gjort, främst på crossfiten (som en parentes och för att inte låta alltför sektig måste jag påpeka att jag även har upptäckt en del fula sidor med crossfiten i år, men mer om det en annan gång). Och Daniel såklart. Han gör mig allt som oftast riktigt glad.

14. Vilka sånger/band kommer alltid att påminna dig om 2015?
*kollar igenom årets Spotify-lista* Jag har nog lyssnat mest på Sia-Chandelier, men om någon frågar mig om några år vilket år det var jag lyssnade som mest på den så tror jag inte jag kommer att komma ihåg det. Så ingen då, egentligen.

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Ledsnare. Definitivt ledsnare. Det måste bli bättre under 2016.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Eh, jobbat, faktiskt. Och alla såna där småsaker som man glömmer bort att göra när man sitter och reloadar Facebook eller 9gag istället. Livet, liksom.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Ältat en massa skit till ingen nytta. Tänkt att jag är värdelös när jag inte jobbar. Ångestat över bristen på jobb.

18. Hur tillbringade du julen 2015?
För första gången (bortsett från ett år när jag var kanske...10?) firade vi inte hemhemma, utan hemma hos min syster, hennes sambo och min systerdotter tillsammans med våra och hans föräldrar, samt ett av hans syskon med man och barn. Körde knytis på julmaten, lite mer ostrukturerad julklappsutdelning än vanligt (men med tomte!) och lite omkastning i agendan, men annars var faktiskt det mesta som vanligt. Det var en väldigt, väldigt bra jul faktiskt.

19. Blev du kär i år?
Nej, det kan man väl inte säga.

20. Favoritprogram på TV?
Jag ser som vanligt så himla mycket på tv, men Doctor Who, The Fall (mest andra säsongen), Broadchurch, Bron, Elementary, Scream, Agent Carter och Firefly har väl varit de bästa som jag kan komma på nu. Eventuellt började jag faktiskt inte se Firefly förrän 2016, men jag minns inte säkert så jag räknar den till 2015.

21. Bästa boken du läst i år?
Kan folk på riktigt välja ut en bok som de tyckte var bäst av allt de läst? Jag har ingen aning, har läst jättemånga bra böcker. Men jag minns att jag tyckte väldigt bra om Rainbow Rowell - Fangirl så vi kan väl säga den.

22. Största musikaliska upptäckten?
Jag har nog inte upptäckt något nytt, men jag blev sjukt glad över att Ashbury Heights äntligen släppte en ny skiva.

23. Något du önskade dig och fick?
Jag fick bara saker jag hade önskat mig tror jag. Bara bra saker. Och ett halsband som jag inte hade önskat mig, men som jag väldigt gärna ville ha ändå.

24. Något du önskade dig men inte fick?
Ja, det skulle väl vara den där hästen i år igen då.

25. Hur skulle du beskriva din stil 2015?
Fantastisk! Nä, men hoodie, tights och sneakers alt. träningskläder är väl det jag växlar mellan.

26. Vad gjorde du på din födelsedag 2015?
Morgontränade och lyckades fixa till ett PB i strikt press samt göra 53 burpees på 3 minuter. Åt medhavda cupcakes och hittade ballonger och fina presenter i min skolåda. Hade en rätt lugn dag i övrigt och på kvällen fick jag tidigare nämnda mentala coaching-månad plus en svart mjukiskatt och ett presentkort på böcker. Sedan gick vi och såg Jurassic World på bio och åt hemmagjord sushi. Mycket fin dag.

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Ja, det kan man väl säga, men nu orkar jag banne mig inte älta det här med jobb mer.

28. Vad fick dig att må bra?
Jag upprepar vad jag sa förra året. Familjerna. Katterna. Musik. Dans. Crossfit. Böcker. Mat. Lägger även till ett par saker som: Film. Tv. Skriva. Och har förmodligen inte fått med allt ändå.

29. Vilken kändis var du mest sugen på?
Alltså, det här med sugen...det är väl inte riktigt den nivån om man säger så, trots att jag brukar hävda att jag är 14 år på insidan. Men för att vara lite nördig och lagom diskret kan vi väl säga att jag gillar 10, 11.

30. De bästa nya människorna du träffade?
Har nog faktiskt inte träffat så väldigt många nya människor i år. Har väl lärt känna lite fler på crossfiten såklart, det är väl där jag träffar nytt folk alls faktiskt.

31. Vem saknade du?
Ibland känner jag att jag saknar mina kompisar från förr, alltså från Chalmerstiden. Vi är så spridda nu och jag har tappat kontakten med så många. Är alldeles för dålig på att få tummen ur och ta upp den igen för jag vet inte riktigt hur jag ska börja. Samtidigt vet jag också att det inte kommer bli som innan om jag träffar dem igen, så i några fall drar jag på det av den anledningen. Vill liksom inte märka att vi kanske inte är kompisar längre. Håller mig i någon form av dumt limbo.

32. Vad har du för nyårslöften inför 2016?
Hör och häpna, inga löften i år heller. Varför ändra på ett vinnande koncept?

söndag, december 13, 2015

Vet ni hur långt det är...

...från crossfitboxen och hem igen med bil?
Svar: Det är ungefär* fyra stycken spelningar av "Ice Ice Baby".

* Jag säger ungefär eftersom jag startar om den så snart rappen är slut och det inte finns något att sjunga med till längre så jag vet inte hur mycket det skulle bli om man faktiskt spelade hela låten.